Armenien - Världens första kristna stat
Armenien var ett av de första länder som nåddes av kristendomen. Enligt traditionen grundades den armeniska kyrkan av två apostlar:
- Tadheus (var i Armenien under perioden 35-66)
- Bartalomeus (var i Armenien under perioden 60-68).

De första församlingarna grundades under det första århundradet. Därför kallas den armeniska kyrkan för den ”Armeniska Apostoliska Kyrkan” - Hajkakan Arakelakan Jekeghetsi på armeniska.

Armenien var det första land i världen som antog kristendomen som statsreligion år 301. År 287 fick landet historiens förste kristne kung, Tiridat. Han förklarade att kristendomen fick utövas fritt i Armenien. Tillsammans med Grigor "Upplysaren", ett helgon som medverkat till att kungen blev botad från en sjukdom, lät han bygga den första armeniska kyrkan, heliga ”Etchmiadzin" år 303 och står färdigt år 305.

Vem var Grigor?
Traditioner omtalar att Grigor var son till en persisk ädling vid namn Anak, som på uppdrag av den persiske kungen förrädiskt utförde mordet på den armeniske kungen Hosrov, fader till Tirdat. Vid den hämndmassaker på Anaks släkt som följde klarade sig endast två späda söner till Anak; en var Grigor, som räddades över till "grekiskt område". Grigor hamnade i Caesarea i Kappadokien (i dag en stad i Turkiet) och blev av sina fosterföräldrar uppfostrad i den kristna tron.

När han vid vuxen ålder fick veta vad Anak gjort mot den armeniska kungafamiljen, uppsökte han frivilligt Tirdat och tog tjänst hos honom för att gottgöra sin faders brott. Denna historia om Grigors ursprung är av allt att döma utformad som en parallell till Tirdats öde.

Enligt både Agathangelos (gammal armenisk handskrift från 400-talet) och berättelser om Grigors liv begav sig Tirdat med den kungliga familjen och många följeslagare ur adeln till Bagavan, som ligger halvvägs mellan Ashtishat (gamla huvudstaden) och huvudstaden Vagharshapat (idag staden Etchimiadzin). Där skedde mötet med Grigor och hans skara. Den yttre bekräftelsen på att Armenien nu hade blivit ett kristet land skedde här i Bagavan. Tillsammans med stor mängd av befolkningen och adeln blev Tirdat, drottning Ashkhen och kungens syster Khosrovidukht döpta av Grigor "Upplysaren" i den närbelägna floden Eufrat. Traditionen gör gällande att det var 150 000 människor som döptes under denna dag, en siffra som kan vara överdriven. Flera under sägs ha inträffat vid detta tillfälle.

Den armeniska Bibel
Det armeniska ordet för bibel är Astvatzatshountch. Det betyder Guds inspiration. Det överensstämmer med aposteln Paulus´ ord: "Varje ord i skriften är inspirerad av Gud och till nytta när man undervisar, vägleder och fostrar till ett rättfärdigt liv" (Timotheos brev 2, 3:16).

Armeniska är det sjätte språk som Bibeln översatts till. Innan den armeniska översättningen hade Bibeln fanns Septuaginta (översättningen av gamla testamentet till grekiska), översättningar till syriska, latin, koptiska och etiopiska.

Bibelöversättningen initierades av S:t Sahak (287-373), som var den armeniska kyrkans tionde Katolikos (katolikos = överhuvud) och leddes av sankt Mesrop (lärare), det armeniska alfabetes skapare. Tillsammans med sina elever översatte han Bibeln till armeniska, ett arbete som tog omkring trettio år (från år 404 till 434). Det Gamla testamentet översattes från Septuaginta översättningen och Nya testamentet från grekiska texter.

De tre Ekumeniska Kyrkomötena
Den Armeniska Apostoliska Kyrkan erkänner de tre första allmänna (ekumeniska) kyrkomötena: Nicea år 325, Konstantinopel år 381, och Efesos år 431. Armeniska Apostoliska Kyrkan var också närvarande som observatör på det fjärde ekumeniska kyrkomötet i Kalcedon år 451.

Kyrkomötet i Kalcedon
Den kristna kyrkan samlades för fjärde gången till ett allmänt kyrkomöte i staden Kalcedon nära Konstantinopel år 451. När den armeniska delegationen fick del av kyrkomötets beslut, förkastade de detta. Den Armeniska Apostoliska Kyrkan kunde nämligen inte godta påven Leos ståndpunkt. Han hävdade att påven av Rom skulle vara kyrkans överhuvud, eftersom han i egenskap av Roms biskop var aposteln Petrus' efterträdare. Kyrkomötet proklamerade också tron på Kristis dubbla natur, den gudomliga och den mänskliga. Mot detta hävdar den Armeniska Apostoliska Kyrkan tron på en förenad natur hos Guds enfödde son. Därav att den Armeniska Apostoliska Kyrkan omnämns som monofysiskt.

Armeniska Apostoliska Kyrkans sakramenten är:
- Dopet
- Konfirmationen (Myrén- smörjelse)
- Nattvarden
- Bikten och botgöringen
- Prästvigningen (endast präster)
- Äktenskapet
- Sista smörjelsen

Obs.: Sakramenten Konfirmationen och Prästvigningen kan bara mottas en gång i livet.